Så kan Ivrig på användas i en mening
- Som en ivrig höna med tusen kycklingar under sina fjädrar rusade hon omkring, i förbifarten skuffande undan barnen och mannen.
- Minns du, Jan, hur rädd du var som liten att bli lämnad ensam Och hur ivrig du var att få hålla mor eller någon annan i handen.
- Men 24-åringen var för ivrig att komma tillbaka i träning, vilket han nu får sota för med begränsad rörlighet i det skadade partiet.
- Men Frideborg var så ivrig.
- I några gnistrande ögonblick läste Pelle : God och skicklig arbetare, men ivrig socialist och fackföreningsagitator.
- låtsande sig förskräckt och ivrig att hjälpa.
- Och nu började hon tala, ivrig att återvinna honom.
- Han sade att han var ivrig att få försvara sig.
- Det verkar ju, som om läkarföreningen i hemlighet lede av sjukt samvete, då den är så ivrig att dölja varje missgrepp och varje kanaljeri.
- Han känner sig glad och ivrig när han går och ställer sig framför klassen.
- Han var en ivrig eldsjäl som på flera sätt bidragit till det parti vi är idag.
- " Om jag hade pängar - om jag hade pängar !,, mumlade han med en ivrig blick omkring sig.
- Man blir ivrig, man känner förtrytelse och tillgivenhet ; ty det är en ohjälplig dumbom man vill hjälpa.
- - Man kommer, säger Gösta, ivrig och eldig, talar och förmanar och tänker, att allt ska bli bra, att folket snart ska gå på bättre vägar.
- Han blev mycket häpen och mycket ivrig.
- Genast blossar upp en ivrig diskussion om vem det är, som är ansvarig för denna grova glömska.
- – Det handlar om att låta det ta den tid det tar, att bygga sten för sten och inte bli för ivrig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
