Så kan Ivrig på användas i en mening
- Du var ju så ivrig att få berätta det förut.
- Han var en ivrig eldsjäl som på flera sätt bidragit till det parti vi är idag.
- Hon är glad och rädd och ivrig och blyg, alltihop på en gång.
- En man i hans ålder är sällan alltför ivrig.
- sköt jag in, ivrig att komma till saken.
- Det är en officer som blivit utmanad av en otrogen vän och anförvant och som är ivrig att möta honom.
- Han ser så ivrig ut att jag inte kan ändra mig.
- Men hon var lika ivrig med fiskafänget fördenskull.
- Cecil var mycket ivrig och stolt över sina böcker.
- Han försökte beskriva dem för fru Ingeborg, men blev därvid så ivrig, att han stammade och slutligen tappade talet i ett nytt anfall av astma.
- Men Frideborg var så ivrig.
- Han hade redan hoppat i, för han var så ivrig att lära sej simma.
- Ruster blev ivrig, fick piltarna upp på var sitt knä och började lära dem.
- - En påpasslig tjänare och en ivrig botgörare, denne Sorgbarn !
- Jag är inte den typen av spelare, utan jag förlorade kontroll på bollen och var för ivrig i att försöka vinna tillbaka den.
- – Jag var lite för ivrig i början, men som tur var spelade Madelene väldigt bra.
- Ja, han var så ivrig, att han reste hela natten.
- Men 24-åringen var för ivrig att komma tillbaka i träning, vilket han nu får sota för med begränsad rörlighet i det skadade partiet.
- Men herr Svantepolk blev ivrig och gick några steg längre fram mot bänken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
